Klimakteriet. Den sista, största och mest utdragna hormonstormen. Det är dax för mig nu. Det är anledningen till att jag svettas så mycket på nätterna att både lakan och sovtröja är fuktiga. DET kan förklara varför jag var sänkt och hade självmordstankar i en veckas tid.

Fridens.

Nu när jag, än en gång, är hänvisad till någon annans dator, så har jag inte möjlighet att läsa alla bloggar som jag brukar titta in till varje dag. Mitt register över favoritlänkar finns inte..... Av den anledningen kommer det att vara dåligt med kommentarer från mig, men jag tar igen det sedan. Det lovar jag! :-)

"Katedralen vid havet" ÄR makalöst bra, men trots att jag tyckte att jag hade kommit igång med läsningen, så höll det inte i sig. Av respekt för En Sällsynt Bra Bok, så får den vila sig i hyllan tills jag känner att jag kan ge den min odelade uppmärksamhet. Suck. Faktum är att jag inte förstår varför jag inte kan komma till ro med att läsa. Det är frustrerande! :-(

Fridens.

När vi köpte vår nya och eminenta soffa, så bestämde vi att ungefär en gång i månaden 'rotera' dynorna för att minska risken för att en enskild dyna ska bli nedsutten. Vår gamla soffa hade inte lösa dynor och vissa platser i soffan blev ofrånkomligen nedsuttna. Jag är medveten om att jag, med alla mina onödiga extra kilon, påskyndar denna process. Jag är oerhört medveten om det och därför behöver jag inte höra kommentarer som att "....det beror ju på VEM som sitter i soffan...". Den sortens kommentar KAN INTE sägas med glimten i ögat. Jag tog emot den för vad den var: en dåligt förklädd pik. Den sårade.

Ofridens.

Jag har städat idag. Inte så otroligt noga eftersom jag inte har den rätta energin för det, men det är i alla fall skillnad. Elin städar, i vanlig ordning, sitt rum och hjälper sedan till om jag ber om det. Pär har tillbringat förmiddagen tillsammans med sin syster + systerson i cashandets tecken.

För några dagar sedan skrev DN:s 'Allt om barn' om en bok av en dansk författare. Boken handlar om hur man får sina barn att hjälpa till hemma. Finns det verkligen behov av och en marknad för den sortens böcker? Hur i all världen har vi klarat oss utan alla dessa experter och deras självhjälps-böcker??

Att barnen ska hjälpa till, så länge de bor hemma är för mig lika självklart som att det är föräldrarnas regler som gäller så länge de bor hemma. Det faktum att sysslorna bör anpassas efter barnens ålder..... Det är ju givet! Du-uh!

Jag instämmer i en sak och det är att hela familjen vinner på att även barnen 'sätts i arbete'. Föräldrarna får hjälp och måste även lära sig att lita på att en uppgift blir gjord även om det inte är på ens eget sätt. Barnen får ansvar för vissa saker och upptäcker fördelarna med att få förtroendet och att vara en del i det som får en familj att fungera.

Författaren skriver att hon utnämnde sina barn till olika sorters chefer och att de där igenom tog det på större allvar. Det är så himla fånigt! Ett desperat försök att ge hushållsarbetet högre status. Hushållsarbete har alltid funnits och kommer alltid att finnas. Ibland går det av sig självt och ibland är det fruktansvärt motigt, men det finns inga måsten. Personligen städar, diskar och tvättar jag för att få den sortens hemmiljö som jag trivs i. Elin har haft olika sysslor genom åren och det har aldrig handlat om att Pär eller jag har servat henne för att hon är barnet i familjen. Alla hjälper alla. Det är i alla fall det vi strävar efter.

Fridens.