.......hur en sladd kan trassla ihop sig så fullständigt fast jag inte har rört den?

*det är kanske det sladdar är till för EGENTLIGEN?*

Fridens.

Jag är 6 hg lättare.

Sandalerna kostade bara hälften av det jag var beredd på.

Jag mår inte längre lika dåligt av den här sortens värme (+28 idag).

Jag ska börja lyssna på en ny CD-bok: "Lilla hjärtat" av Sophie Hannah med Mirja Turestedt som uppläsare.

Fridens.

Någonstans idag såg jag reklam för en web-sida där man kan diskutera om gud finns eller inte. Jag imponerade på mig själv genom att komma ihåg att jag sett reklamen tack vare att någon i en tv-serie pratade om gud. På sidan finns ett test som vill visa i hur hög grad samhället och värderingar påverkar hur vi lever våra liv. Det testet gjorde jag och jag kände mig stolt, faktiskt, när det visade sig att jag lever som jag lär! Jag är en sann humanist, enligt testet. Jag tror inte på att det finns någon gud. Jag förnekar å det bestämdaste att det finns en gud. Jag är döpt eftersom jag inte hade så mycket att säga till om när jag var 5 månader gammal, men jag är inte konfirmerad, jag gifte mig borgerligt och jag har gått ur svenska kyrkan. Elin är inte döpt och hon valde bort konfirmationen. Jag firar jul, men det är oxå det enda.

Jag tycker att testet var intressant och då inte bara för att resultatet tilltalade mig utan även för att det är ett seriöst test. Jag fick tänka efter och inte bara klicka på ett svar. Det var på sätt och vis lika upplysande som DN:s test inför EU-valet. Gör det du oxå!

Fridens.

Bilden visar Kiruna kyrka i vinterskrud och där döptes jag i augusti 1965.

Besöken hos dr Levaxin är på sätt och vis bakvända. Jag åker dit och pratar med honom (idag till exempel). Sedan får jag blanketten för provtagning och går ned till labbet. Idag stack lab-damen mig först i vänster arm, men där fick hon inte ut en endaste droppe! I högra armen gick det bättre. På onsdag ska dr Levaxin ringa angående provresultatet. Sköldkörteln har tydligen blivit ännu litet slöare och därför har jag fått öka Levaxin-dosen något.

Promenaden tillbaka till Stadions t-banestation var.....vidrig är ett passande adjektiv. Jag gick längs med yttermuren på Stadion. Inte en tillstymmelse till skugga och med tung lunch-trafik några meter bort. Det är sällan mysigt nere i t-banan, men så'na här dagar är det skönt med mörker och instängd svalka. Jag åkte till Östemalmstorg och knallade upp längs Kungsgatan till nummer 19 där en Scholl-butik ligger. Jag kan inte minnas att jag har varit in i den tidigare utan har bara lagt på minnet att det kan vara bra att veta att den finns där. De hade upp till 50% rea och jag fick faktiskt tag i precis den sandalen som är på bilden för knappt 450 kr! Sandalen har en gel-kudde i hälpartiet som dämpar. Sköna och ursnygga! Jag impulsköpte en salva mot hård hud oxå. Det finns alla möjliga hjälpmedel för ömfotingar. Förutom fotbad, fotfilar och salvor, så finns det diverse inlägg och skavsårs-förhindrare och till och med tåledsstöd.

Om det inte hade varit så infernaliskt varmt, så hade jag passat på att promenera tillbaka till Centralen, men nu ville jag ned i mörkret och den instängda svalkan och tog t-banan från Hötorget. Jag hade turen att åka i de allra nyaste pendeltågsvagnarna båda vägarna, men på hemvägen, så kändes det att luftkonditioneringen absolut fungerade. Aaaah.....

Fridens.

PS. Jag har blivit av med ytterligare 6 hg. :-)