Det var skönt och givande att träna.

Den nya och dyra CD-spelaren är mmmmmycket bra.

I morgon ska jag inte iväg någon stans.

Jag har 6 nya, olästa böcker.

Fridens.

Med anledning av att påven Johanna ville starta en flickskola. 

"Som bekant står storleken på kvinnans hjärna och hennes livmoder i omvänd proportion till varandra. Sålunda: ju mer lärdom en flicka bibringas, desto osannolikare är det att hon någonsin kan föda barn."

Inga kommentarer.

Fridens.

Har ni tänkt på att det är ofint, nästan farligt, att säga att man är nöjd? "Jag är nöjd med mitt arbete."

"Jag är nöjd med min lön."

"Jag är nöjd med att bo i lägenhet."

"Jag är nöjd med att semestra i Sverige."

"Jag är nöjd med livet och tillvaron som den är."

Om du pratar med en person som faktiskt är nöjd, hur reagerar du då? Blir du avundsjuk? Frågar du hur DU kan göra för att bli lika nöjd? Blir du provocerad? Blir du osäker på om du har missat någonting som hon/han tydligen vet? Försöker du få personen att erkänna att allt faktiskt INTE är bra?

Jag är arbetslös och långtidssjukskriven. Jag lever i ett äktenskap och vi har en dotter och 7 marsvin. Jag bor i en bostadrätt. Vi har inga enorma penningsummor att röra oss med. Jag tycker inte om att resa bort, ens inom Sverige eftersom den sortens stress får mig att må dåligt. Jag har inget behov av att träffa människor varje dag. Jag har inget behov av något nöjesliv (bio, restaurang, teater osv). Jag är överviktig på gränsen till fet. Jag lider av x antal sjukdomar. JAG ÄR NÖJD. Faktum är att jag sällan har varit så tillfreds med livet som sedan jag slutade arbeta.

Tyder det faktum att jag är nöjd med en tillvaro som många kallar för miserabel, på att jag är lat och utan ambitioner? ÄR jag verkligen nöjd? Är det inte så att jag bara påstår det för att slippa göra något åt min situation? Faktum är att det inte finns något jag vill göra för att förändra min situation! Jag mådde inte bra av att vara ute i arbetslivet och jag är ganska säker på att det inte har blivit lättare att överleva under de senaste 10 åren. Ibland kan jag känna en skam över att jag inte klarar av att arbeta, men jag trycker tillbaka den skammen. Jag kan inte arbeta pga sjukdom. En sjukdom som inte syns, men likafullt en sjukdom. Jag kan inte tillåta mig själv att skämmas för att jag är sjuk.

Jag är nöjd. Jag trivs som det är. Jag vill inte ändra på något. Sedan jag beslutade mig för att sluta kämpa med vikten (går jag ned, så går jag ned), så mår jag ännu lite bättre. En stycke negativ stress är borta!

Jag kan inte låta bli att undra hur många människor som strävar mot vilket mål det nu kan vara (större hus, chefsställning, ny bil, perfekt kropp, mer pengar, utlandsresor) för att de VILL DET och inte för att de BORDE VILJA det?

Det är inte lätt att leva, men det blir så lätt som man väljer att göra det.

Fridens.

JAG  HAR  VARIT  PÅ  SATS!!

Ålrajt!! Tungt på ett skönt vis och jag var smått darrig i både armar och ben efteråt. Eftersom det 2 1/2 månad långa uppehållet inte har berott på sjukdom, så fann jag ingen som helst anledning att mjukstarta. Pang på! Svettigt och darrigt, men skönt! Om jag inte kan lyfta armarna i morgon, så vet jag varför..... ;-)

Clas Ohlson när Clas Ohlson är som bäst: jag gick in på deras hemsida och letade upp CD-spelare. Jag skrev ut sidan med bild + varunummer. Jag stegade in i affären i Gallerian och raka vägen till kundterminalen där jag knappade in varunumret och fick reda på att CD-spelaren finns "bakom disk" (de dyrare sakerna brukar finnas där). Jag gick vidare till disken där det behövs en kölapp, men idag var det ingen kö. Fram till disken där jag räckte fram utskriften och sa: "Den här vill jag ha!". Försäljaren tog fram den. Jag betalade med bankkortet och sedan var det klart! Alltihop på under 5 minuter och DEN sortens CO-besök står jag ut med. Det här är min 5:e CD-spelare. Nummer 1 fick jag från "Lyssnarklubben" i samband med inträde + bokköp. Nummer 2 impulsköpte Pär på Clas Ohlson. Nummer 3 var Elins begagnade där luckan inte höll tätt. Nummer 4 köpte jag från Ellos i oktober förra året. Nummer 5 är en Sony Walkman och är min dyraste med 849 kr på prislappen (där försvann min 'månadspeng'), men jag blir allt mer övertygad om att jag får det jag betalar för. När jag köper en CD-spelare från Ellos för 299 kr, så kan jag inte räkna med att den håller någon längre tid och särskilt inte när jag tappar den i golvet med jämna mellanrum. Sony Walkman är onekligen ett etablerat och kvalitétssäkert märke + att jag har en garanti på köpet. Senare ska jag bryta mig in i förpackningen och lära mig hur den fungerar - kuligt!

"Påven Johanna" är så bra, så bra, men snart har jag läst ut den och här om dagen fick jag nästan panik när jag inte visste vilken bok jag skulle läsa efter den. Jag har ingen lust att läsa någon av mina olästa i hyllan. :-(  Jag har försökt att läsa sakta, så att boken räcker längre..... Det smidiga CO-besöket och den höga summan jag betalade utlöste endorfiner som fick mig att må så bra, så bra vilket i sin tur fick mig att gå in på "Pocket Shop" i Kulturhuset (min favorit). De har byggt om och det luktade nytt och fräscht. Jag plockade på mig 6 böcker (jag hade egentligen bara tänkt mig 1 eller 2......). Den söte och trevlige unge mannen i kassan satte en sista stämpel på mitt bonuskort vilket innebar att jag fick en av böckerna på köpet. När han skulle plocka fram ett nytt bonuskort till de resterande 4 stämplarna, så upptäckte han att han måste gå till förrådet och hämta fler. "Inga problem" sa jag. Han var snart tillbaka och stämplade 4 gånger +  "En extra  för besväret!" som han sa. "Oj" och "TACK!" svarade jag samtidigt som jag undrade vilket besvär han menade för att stå och vänta den minut det tog honom att hämta nya kort var knappast vad jag kallar för besvär, men jag protesterade inte heller. ;-)  Det var ett litet bevis för att det ALLTID lönar sig att visa hyfs och vara trevlig och tålmodig. De här böckerna köpte jag: "Igelokottens elegans" av Muriel Barbery  (vilken härlig titel!).

"Om gud" av Jonas Gardell (om den är bra så ska jag köpa "Om Jesus" när den kommer i pocket).  2 böcker av Philippa Gregory: "Den första hustrun" och "Den andra systern Boleyn" (ibland är det kul att läsa historiska romaner och "....systern Boleyn" bygger på verkliga händelser). "Människohamn" av John Ajvide Lindqvist (äntligen i pocket!). "Sin ensamma kropp" av Elsie Johansson. Vad vore livet utan böcker??!

Det hamras och dunkas utanför huset. Det är dax att måla fasader, carportar och räcken och nu är de igång med att banka ihop byggställningarna som de ska klättra på. Helt plötsligt slog det mig att marsvinen förmodligen inte kommer att tycka om slamret..... Det är en sak att de inte tycker om det och förmodligen blir skrämda, men en helt annan sak om det visar sig att de stressas av det (Tösen tappade pälsen pga stress efter att ha varit inackorderad när vi var i Italien). Buren står precis i det hörnet av köket som vetter (vätter?) utåt dvs vi har ingen granne där. Målarena har beräknat en vecka/hus, så de kommer till vårt hus om två veckor (det är tio hus vilket innebär att de kommer att vara här hela sommaren). Det löser sig med marsvinen!

Det började regna medan jag gick till Centralen för att ta tåget hem och det regnade även här och fortfarande. Skönt! När det var dax att stiga upp i morse, så var sängen - i vanlig ordning - skönare än någonsin. Jag låg där och testade mig själv; stanna hemma eller åka.  "Inget SATS - ingen CD-spelare."   "Om jag inte åker till SATS, vad ska jag då göra hela dagen?"   "Om jag åker till SATS, så kan jag gå till 'Pocket Shop' oxå.....".  Faktum var att det inte var några problem att komma iväg; jag var redo att kravla mig över den höga styrketräningströskeln och det gjorde jag och det blev så bra, så. Tänk att en måndag kan visa sig bli så BRA! :-)

Fridens.