När Elin mådde som allra sämst och när vi fick kontakt med BUP i november, så var jag inställd på att hon behövde antidepressiv medicin. Ett par månader gick medan vi träffade vår BUP-dam en gång i veckan. Under samtalens gång framgick det att Elin inte var kliniskt deprimerad, som jag trott, men led av svår ångest. Inget fungerade. Inget blev bättre. Efter jullovet blev det till och med sämre. I början av februari, så fick vi äntligen träffa BUP:s läkare som pratade med Elin och sedan föreslog medicinen Sertralin inte så mycket mot depression som för att dämpa ångesten. Förslaget kändes helt rätt för både Elin och mig (Pär var inte med vid det tillfället). Efter ett par veckor började Elin må bättre. Ångesten dämpades. Orken och glädjen kom tillbaka och hon orkade ÄNTLIGEN gå tillbaka till skolan. Efter 2 månaders medicinering, så går hon i skolan i första hand fram till lunch, men ökar på och satsar nu på att orka med hela måndagar och fredagar. Visst förekommer det bakslag, men de är inte lika betungande och känns tillfälliga till skillnad mot höstens definitiva hopplöshet. Det VAR medicin som Elin behövde. Vad var det jag sa? Tilläggas bör att vi har fått MYCKET stöd av både Elins lärare och rektor.

Fridens.

En av mitt livs jobbigaste veckor.

Jag saknar min hjärtegris......

När  själva Tösen var liten, men öronen var stora.

Orken är på väg tillbaka.

Flera nya och trevliga blog-bekanta.

Alla positiva omdömen till mina alster.

Fridens.

Samma tankar varje mars-slut och varje oktober-slut: varför håller vi på med detta trams med att mixtra med tiden??  1 timme hit eller dit borde inte utgöra någon skillnad, men ju äldre jag blir desto mer känner jag av omställningen. Konsekvenser av omställning till sommartid blir för mig att jag förlorar 1 timmes sömn (aldrig bra - jag tycker om att sova!), jag KASTAR mig ur sängen eftersom klockan säger att det är nästan lunch när det egentligen är sen frukost, jag blir inte hungrig på mina vanliga hunger-tider eftersom kroppen ligger 1 timme efter MEN det är härligt att det är ljust längre! :-)

"Dubbla slag" är lättläst (det tog inte lång tid att läsa 100 sidor), men den är inte bra. Att skriva om det man känner till är väl en bra regel om man vill skriva en hel bok. Om man väljer att skriva om någont okänt, så får man ge sig iväg på efterforskningar. Malin Persson Giolito har arbetat på advokatbyrå och hon är gift och har barn i plural, men även om hon skriver om det hon känner till, så är det inte bra. Boken handlar väldigt mycket om hur det är att arbeta som advokat och en del om hur det är att försöka balansera karriär och familjeliv. Det jag saknar är personbeskrivningar (framför allt av huvudpersonens äkta hälft), miljöbeskrivningar och en förklaring till VARFÖR hon är gravid för tredje gången när de knappt klarar av de 2 barn de redan har??? Nä, den boken åker upp på övervåningen utan att jag har läst ut den! 

Den budget som Pär har lagt upp och som jag nämnde i gårdagens "Tacksamhets-inlägg" innebär att jag har en hel del pengar att göra vad jag vill med. Inte dumt. Inte dumt alls! Jag ska utnyttja de pengarna till att locka mig själv med en belöning för att verkligen komma iväg till SATS i morgon. Något nytt att läsa? Nya ljus? Lyx-choklad? Något från Body Shop? Möjligheterna känns oändliga! ;-)

Fridens.

Jag tittar igenom Canal+ filmtablåer för kommande vecka och får syn på en film med följande handling:

"Amerikansk dramakomedi från 2007. Jeffs liv är en katastrof. Han har Tourettes syndrom, ADHD, inlärningssvårigheter, balansproblem, och är fullständigt beroende av sina föräldrar, trots att han är över 30. Men så träffar han Lynn, en tjej som själv inte är alldeles stabil men som kanske kan hjälpa honom ändra sitt beteende en smula."

När jag läst igenom beskrivningen, så är min första tanke: "Fy tusan för att dras med allt det där!!" och sedan undrar jag hur man kan vinkla detta till en komedi utan att det blir fel.

När jag ser vad filmen heter (observera att det är den amerikanska originaltiteln!), så vet jag att jag inte vill se den. Filmen heter "My life as an idiot".

Är det jag som överreagerar? Jag tycker att titeln är makalöst smaklös och fördomsfull! Amerikansk drama-humor?

Fridens.

Jag har fått vara ensam i flera timmar - oplanerat och ljuvligt.

Doften av den nybakade kladdkakan som står och svalnar.

Jag känner av små sprak av lust att ta tag i kost & träning, så det är kanske inte helt kört.

Fridens.

"Earth hour" hit och "Earth hour" dit. Vicket tjat! Jag tänker INTE släcka ned. Jag ställer inte upp. Jag avskyr av princip jippon som detta och tycker att det har  A V S E V Ä R T  större betydelse vad jag gör resten av året för att spara energi. Kommer ni ihåg fyrverkeriet i Sydney vid förra nedsläckningen?

Fridens.

Ställ om klockorna!

1 timme FRAMÅT!!