Igår var jag, som sagt, hemma från SATS, men det blev en 55 minuters promenad. En sorts låååång omväg till Konsum. Det var skönt att komma ut även om vindarna var kalla mot ansiktet och jag promenerade bort ångesten och tårarna som hotade att rinna över. BUP-damen ringde en stund innan jag gick ut för att boka in oss på ett nytt besök då hon var sjuk i tisdags. Hon förhörde sig om hur vi hade det och jag sa att det var bara bra med Elin, men si och så med mig och inte så jopp-hej-di mellan Pär och mig. Medan hon lyssnade, så kände jag hur fruktansvärt trött jag var i hela kroppen; ända inifrån och ut. Vi kom fram till att det nog är så att nu när Elin är på väg att bli bättre, så släpper de spänningar som har suttit i ända sedan oktober och jag blir TRÖTT. Det är väl därför som vi tjafsar så mycket om idiotsaker som t.ex kalaset. När alla gäster hade kommit idag, så frågade svågern hur det stod till med oss och jag sa att vi återhämtar oss, men att tröttheten har kommit. "Du ser väldigt trött ut." svarade han och det var skönt att höra eftersom det var en bekräftelse på hur jag mår och att jag inte bara gnäller.

Dubbel-kalaset blev trevligt. Vi hade gjort det väldigt enkelt för oss så till vida att vi plockade ihop färdiggrillad kyckling, massor av grönsaker, bröd och olika dipsåser som en sorts buffé. Den beställda pärontårtan var oxå smaskens, så det hela blev lyckat. Elin och jag fick presenter i form av diverse presentkort som vi hade önskat oss. Presentkort är en underskattad present, tycker jag. Jag fick ett par nya hörlurar till min CD-spelare av Elin (resten av presenterna får jag på tisdag).

Mina svärföräldrar var i Spanien för någon månad sedan och fick tips om två lägenheter som finns att låna. Till följd av detta, så planeras nu en gemensam resa (Hela Gänget) till nästa år. Jag vet redan nu att jag inte kommer att följa med. Det tar för lång tid för mig att återhämta mig för att det ska vara värt det och förresten, bara det att jag måste återhämta mig från något som ska vara ett rent nöje/rekreation säger ju sitt: det är för tufft för mig. Jag stannar hemma med grisarna och det är inte helt omöjligt att vi dessutom har en hund då. :-)

Fridens.

 

Annie

7 mars 2009 23:02

Nu förstår jag ingenting. Att Elin fyllt år begriper jag.. men att du också fyllt år visste jag inte. GRATTIS gumman. Jag skäms eftersom du var så noga med att skicka present (det vackra trädet) på min födelsedag.

Förresten tycker jag att du gott kan följa med på resan i år. Det var fler än jag som formligen njöt av din reseskildring och vi kunde ju knappt bärja oss tills du publicerade nästa del. Så gör oss nu alla den glädjen att åka ;-)

http://peek-a-boos.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu flyttar jag härifrån efter drygt 7 års bloggande. Naturligtvis ska jag fortsätta att blogga, men på en helt egen domän för att verkligen säkerställa äganderätten till mina texter. Jag flyttar hit: http://www.ewasundback.se/. Jag hoppas att ni följ...

"Spiderman" med Toby McGuire och Kirsten Dunst. Det är inte bara tecknade filmer som fungerar när jag vill fly verkligheten. Superhjältar kan rädda mig för 2 timmar i taget. "Spiderman" är 12 år och det är länge sedan jag såg den, men just ikväll var...

Elin störde mig. Pär irriterade mig. Båda gick mig på nerverna på ett sätt som definitivt hade att göra med ångest och sällskapssjuka. När det var 1 timme och 20 minuter kvar innan vi skulle åka till svärisarna för att fira julafton satte jag mig i s...

...tycker om den träningsvärk som jag har idag och när inte ens jag gör det,ja, då är den löjligt grym. Jag har faktiskt tagit värktabletter för att över huvud taget kunna röra mig smärtfritt. I förmiddags var träningsvärken inte alltför hemsk och ja...

Föddes och växte upp i Kiruna. Flyttade därifrån när jag var 22 år. Nästan flydde. De sista åren jag bodde där mådde jag oerhört dåligt och det är den känslan som blev mitt bestående minne av stan. Av en slump hittade jag en Kirunagrupp på FB med mån...