Två månader med LKHF-kost. Viktminskningen är försumbar och visst är jag besviken, men jag mår mycket bättre i det stora hela och - med risk för att bli tjatig - jag har ju inte gått UPP i vikt.

Jag har precis kommit tillbaka efter en långpromenad (85 minuter i ett raskt tempo) och det var så skönt ute! +13 och sol. Den här gången kändes det i benen och jag kände behov av att stretcha, särskilt vaderna.

På web-sidan "Kolhydrater i fokus" har de listat olika anledningar till varför viktminskningen kan utebli.

* Om man har bantat genom "svält-dieter", så kan kroppen ha svårt att reagera på LKHF-kosten (kort uttryckt).

* Insulinresistens.

* Stress som leder till hög halt av hormonet kortisol som ger oss energi som höjer blodsockret vilket leder till insulinutsöndring.

* Man äter så'nt som hindrar viktminskning t.ex mjölksockret i mjölkprodukter (smör räknas inte dit).

* Man äter för lite mat. Ät när du är HUNGRIG och ät då tills du är mätt.

* Man äter för lite fett eller för lite protein.

* LKHF-dieten får kroppen att bygga muskler och muskler väger mer än fett.

Viktminskningen kommer när kroppen tycker att det räcker med muskler.

* Man har bara en liten övervikt.

Jag skrev det här mycket kortfattat och om någon vill läsa i detalj, så rekommenderar jag web-sidan.

Att kosten gör att kroppen bygger muskler alldeles av sig själv låter ju bra och det kanske stämmer in på mig. Det kan fortfarande vara så att jag äter för lite, men nu är min kropp så inkörd i sina vanor att jag oftast blir hungrig på samma tider varje dag och då blir det så att jag äter på ungefär samma tider varje dag.

Skrutt samma!

Fridens.