Jag mår bättre idag igen och fick ett extra stort behov av att komma ut för mig själv och bort från snor & snörvel! Sagt och gjort! Eller förresten.... Det fanns en viss tveksamhet pga skavsåret på höger häl. Skavandet kändes av för första gången för en vecka sedan. Det visades sig vara en liten blåsa. Sedan har jag varit förkyld och bara suttit eller legat, men innan jag stack i väg i torsdags, så satte jag på ett så'nt där specialplåster (Quick healing). Ooooo, vad jag hade ont när jag kom hem! När jag drog av plåstret upptäckte jag att det suttit fast i själva blåsan som då revs upp. Mindre mysigt! Blåsan var STOR; ca 4 cm bred och 3 cm hög. Uää! Det är aldrig smart att riva upp en blåsa och om jag tyckte att det sved innan.... Nu satte jag dit en kompress i stället och säkrade den med kirurgtejp och det var den sortens omläggning som satt på när jag promenerade idag. De första stegen kändes som om en kniv kördes in i hälen. "Hur smart är nu detta?" tänkte jag och såg framför mig stort sår med varig infektion, rödblå och svullen fot och så småningom amputering. Livlig fantasi är - för det mesta - positivt. "Jag vill ut och vi behöver youghurt!!"  Efter 20 minuter eller så var skavsåret så avdomnat att det nästan inte kändes alls. Jag gick min favorit-runda "ut på landet" och det visade sig att jag får nöja mig med att gå där på helgerna för där har rivits upp träd och väg och grävts stora hål och spärrats av. De ska bygga hus där vilket jag tycker är himla synd! Villorna står tillräckligt tätt som det är. Det värsta är att det nog kommer att vara ett kaos-område MINST ett år framåt. *mutter mutter och många fula ord*

Jag mötte Damen med 3 Berner-Sennen som jag har nämnt i ett gammalt inlägg på den tiden då jag var så pass okunnig att jag inte visste vad det var för ras. DÅ var det två vuxna hundar och en valp. NU var det tre bjässar. Den här gången fick jag kontakt med Damen och passa de på att säga att de är underbart fina. Nästa gång jag möter dem, ska jag fråga om jag får klia lite. Hundarna alltså. :-D

Idag kände jag att jag äntligen har gått in mina MBT-skor! Ett par tunna strumpor och ett par vanliga behövs för att de inte ska glappa vilket är orsaken till blåsan. Något snille har studerat masajernas barfotagång  och sedan överfört en gångteknik till en sula. Denna sula är konstruerad på ett sätt som gör att jag automatiskt går som om jag var barfota, men med lite mer svikt i stegen tack vare sulan vilket leder till att jag måste hålla kroppen uppe på ett annat sätt dvs bättre hållning. Magmusklerna aktiveras tillsammans med de på lårens baksida och i rumpan. Knäna avlastas och det gör även höfterna eftersom de är med på ett helt annat sätt än med vanliga gå-skor. Det är DEN här sortens upptäckter som ska belönas med Nobel-priset!! Så'nt som den lilla människan i vardagen kan vara hjälpt av! Jag undrar om min knä-doktor känner till det här? Något som jag oxå har funderat på är om inte allt fett som jag numera får i mig fungerar som fukt-givare och smörjmedel för bl.a det torra brosket i knäna?

Idag har Pär klippt klorna på marsvinen och passade på att väga dem oxå. Nåna toppar ligan med stadiga 1,4 kg tätt följd av Tösen och Lotta på 1,3 kg. Ester Lilltroll har ökat i vikt med 2 hg sedan förra vägningen och lilla Ellen (som fick vägas i en korg eftersom hon inte ville sitta kvar på vågen) gjorde ett utslag på 4 hg. De stora damerna har inte ändrat vikten med ett endaste gram sedan förra vägningen vilket jag tolkar som att de får precis så mycket att äta som är bra för dem. Pär hade ett litet snack med Ellen igår. Ellen hade anförtrott honom att hon trivs här.      :-) 

Fridens.