Jag är medveten om att:

* humöret går nedåt pga långdragen förkylning.

* humöret går nedåt pga den snyting jag fick i och med att jag mår så mycket sämre idag jämfört med igår inklusive promenaden.

* det är för tidigt att göra en definitiv LKHF-utvärdering efter endast 6 veckor.

Jag har egentligen inte gått ned i vikt sedan LKHF-starten. Det har gått ned och det har gått upp, men eftersom jag inte vill bosätta mig på vågen (trångt och tråkigt), så är det liiiiiite av en chansning att påstå att förändringen är plusminusnoll totalt. Just idag känns det som om inte det här HELLER fungerar för att jag ska gå ned i vikt. I övrigt har jag inga anmärkningar eller klagomål på kosten, men jag går inte ned i vikt. Trots allt fett som jag har ätit de här veckorna, så har jag heller inte ökat i vikt och det tröstar jag mig med.

Jag är så in i h-e trött på min dysfunktionella kropp och alla dessa mediciner som jag behöver för att fungera!!

Det är ingen idé att sätta upp delmål med belöningar för allt står ändå stilla! Om jag inte hade köpt armbandsklockan i ren trots, så hade jag aldrig fått den för de 2 kg som jag skulle gå ned för att få den sitter som berget. Ja, jag VET att jag kan mäta mig i stället för att nöta på vågen.

På den tiden jag åt enligt VV och tröstlösheten ramlade över mig, så kunde jag ge efter och vräka i mig choklad, kakor och chips. Nu när tröstlösheten har ramlat över mig, så vet jag inte HUR jag ska trösta mig själv för allt det där suget är ju borta! Ironiskt värre. :-P

Jag har läst mig till att jag kan minska på alternativt ta bort mejeri-produkterna för att få igång viktminskningen, men om jag gör det, så blir det verkligen INGENTING kvar att äta. Jag väntar med det.

PSH.

Fridens.

PSH är en privat förkortning för "piss, skit och helvete". 

 

Gröngöling

29 augusti 2008 17:16

Himla trist att du inte går ner! Är det inte, minst sagt, ganska svårt att lägga om kosten? Kan du inte få hjälp av någon som har erfarenhet? Det finns många bloggar om LKHF, som du väl vet. T.ex på Passagen. Finns det något sätt att snabbstarta, så att man känner att man tappat några kilo och sedan kan man återgå till normal LKHF? Eller var det minus mjölkprodukter som du skrev om? Men när man är nere pga förkylning och annat så ska man inte tro allt man tänker. Kanske du har gått ner, bara samlar vatten nu. Eller det kanske blir bättre när du blir frisk och kan motionera mer. Krya på dig, hördu. Kramar

http://grongoling.bloggagratis.se

 

sus

29 augusti 2008 19:17

Kramen iallafall...

http://sefyrin.bloggagratis.se

 

Nannis

29 augusti 2008 19:31

När man är sjuk blir det så himla mycket jobbigare allting *kramar om*

Lustigt att du skriver om kost/hälsa, det gör jag med i min blogg idag :) Läs lite där så får du tips om en bok som jag tycker verkar ha en del vetiga idéer, sen finns det förstås en del som inte är klockrent. Men, som med allt - man får ta det med en nypa salt! Nåt tips kan det vara som passar både dig och mig :)

http://nannis.blogg.se

 

Helén

29 augusti 2008 21:50

Men du, har du varit in på Kolhydrater i Fokus och läst? Det verkar vara rätt vanligt med folk som inte går ner på en gång. En del har börjat rasa i vikt ett halvår efter att de börjat. Tror att det kanske tar olika lång tid för kroppen att ställa om sig och fatta att den faktiskt får energi även från fettet.
Jag har också hoppat upp och ner sen jag började, även om resultatet totalt ligger på minus, men jag tror att det också har att göra med vätska i kroppen och sånt. Har också funderat på att minska på mjölkprodukterna, men känner precis som du att det helt plötsligt blir väldigt svårt att få ihop något ätbart! Så det får hellre ta lite längre tid. Tror dock att jag äter för lite fett emellanåt och det är nog inte heller bra. Inte heller att äta för lite (oavsett vad), för då ställer kroppen in sig på svält och bunkrar istället för att släppa ifrån sig fettet.

Oj, vad mycket svammel det blev, men jag hoppas att du inte ger upp, även om det tar tid att få resultat. Du kan ju få många andra hälsovinster och bara det att kunna äta en massa gott under tiden!

http://vardagsliv.bloggagratis.se

 

Marianne

29 augusti 2008 22:34

Jag har vari sjuk så länge nu att jag ger fullständigt fan i vad jag väger, Jag tar mina mediciner och gör det jag orkar. Resten är petitesser. Varför ens bry sig om något man inte kan göra något åt. Släng ut vågen och njut av den mat du tycker om.. Livet blir bra mycket enklare då.

http://ekoxenskennel.bloggagratis.se

 

Jag själv

29 augusti 2008 22:42

Marianne: det är frestande, tro mig! Anledningarna till att jag vill gå ned i vikt är även hälsomässiga (lederna) + jag har fått så mycket sjukdomsskit i arv som triggas av övervikt.

LKHF-kosten gör att jag äter gott; MMMMMYCKET godare än med VV.

Mjukiskläder i all ära, men till och med jag tröttnar på det ibland och då finns det bara tältkläder i trista färger att köpa och då ska jag inte ens nämna träningskläder....

http://fundringar

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu flyttar jag härifrån efter drygt 7 års bloggande. Naturligtvis ska jag fortsätta att blogga, men på en helt egen domän för att verkligen säkerställa äganderätten till mina texter. Jag flyttar hit: http://www.ewasundback.se/. Jag hoppas att ni följ...

"Spiderman" med Toby McGuire och Kirsten Dunst. Det är inte bara tecknade filmer som fungerar när jag vill fly verkligheten. Superhjältar kan rädda mig för 2 timmar i taget. "Spiderman" är 12 år och det är länge sedan jag såg den, men just ikväll var...

Elin störde mig. Pär irriterade mig. Båda gick mig på nerverna på ett sätt som definitivt hade att göra med ångest och sällskapssjuka. När det var 1 timme och 20 minuter kvar innan vi skulle åka till svärisarna för att fira julafton satte jag mig i s...

...tycker om den träningsvärk som jag har idag och när inte ens jag gör det,ja, då är den löjligt grym. Jag har faktiskt tagit värktabletter för att över huvud taget kunna röra mig smärtfritt. I förmiddags var träningsvärken inte alltför hemsk och ja...

Föddes och växte upp i Kiruna. Flyttade därifrån när jag var 22 år. Nästan flydde. De sista åren jag bodde där mådde jag oerhört dåligt och det är den känslan som blev mitt bestående minne av stan. Av en slump hittade jag en Kirunagrupp på FB med mån...