Förkylningen är värre för oss båda. Blä!

När jag har tillbringat hela dagen på rumpan min, så börjar jag alltid inbilla mig att jag nog orkar mer än jag tror samtidigt som jag påminner mig om att det är JUST FÖR ATT jag har tillbringat dagen på rumpan min som jag inte är helt slutkörd. Jag gick ned till Konsum för en veckohandlings-rendez-vous med Pär. Pust, host och svett. Efter det hade vi i uppdrag att åka till skolan för att hämta några böcker till Elin som blir hemma även i morgon. Ännu mer pust, host och svett. Det blir att tillbringa eftermiddagen och kvällen på rumpan min för ork till något annat finns inte. Pär grumsar litet om att det inte blir någon middag idag, men varken Elin eller jag har någon matlust och eftersom jag även mår små-illa, så vill jag inte laga mat. Han får steka pytt i panna och ägg åt sig och så överlever även han.

(När jag läser igenom det jag har skrivit, så ger det ett virrigt intryck. Jag skyller på att hela skallen är däbbd.)

Fridens.