Jag satt på köksgolvet och såg på när Ellen gjorde sig allt mer hemmastadd. Hon for omkring som ett speedat pop-corn och hela den pyttiga kroppen ryckte av leklust. Jag fick hålla handen för munnen för om jag hade skrattat så mycket som jag hade lust med, så hade jag nog skrämt henne. :-P

Fridens.

PS. Hon har börjat prata oxå. När hon "ouiiar", så tar hon i ända från tårna så att öronen rör sig.

2 döda marsvin + 2 nya marsvin + omställning i form av ny kost = krasch och trötthet. Jag är obeskrivligt trött på att inte palla någonting!