Min hjärtegris Tösen tappar mer päls än någonsin förr och är på väg att bli kal mitt uppe på ryggen. Jag hittar inga kryp eller ohyra i pälsen. Hon mår bra i övrigt. Marsvin har en benägenhet att tappa päls när de blir stressade. Kan det vara en reaktion från garage-vistelsen då hon bodde i den övre buren? Är det någon som vet eller blir det en tripp till veterinären igen?

Jag vill BARA sova. Jag är inte trött på det viset att jag gäspar oupphörligt eller knappt kan hålla ögonen öppna. Det mesta känns ap-tråkigt och då är det lockande att luta sig lite och jag har inga problem att somna. Till saken hör att jag har dragit ned på Theralen-dropparna, en droppe i taget, från 8 (för att kunna sova i Köldhålan) till 4. Det är alltså ingen dåsighet pga dem. De nya stavarna står oanvända. Ingen ork. Ingen lust. När allt känns fel, så som det gör nu, så börjar jag automatiskt att analysera; VARFÖR känns det så här? Ni som har läst min blog, vet vilken beslutsångest jag hade angående Italien-resan och ni vet oxå hur dåligt har har mått av allt som har med FK att göra. Det KAN vara så att alla de spänningarna har släppt nu - alla på en gång - och i stället för att lättnaden övergår i glädje, så tar tröttheten över. Jag vet att det blir lättare. Jag känner oxå hela vägen från tårna och upp till hårbotten att jag inte får ut någonting av att pressa mig själv. Vid det här laget känner jag mig själv. Det slog mig att det nog inte var någon bra idé att dra igång med VV i det här läget. Det känns inte som att jag var tillräckligt förberedd. Jag kommer att börja om igen måndagen den 2 juni. Utvilad och förberedd. Jag kommer oxå att beställa tid hos läkaren eftersom det, hur som helst, är dax att kolla upp blodvärden med mera.

Fridens.

PS. Idag kom ett intyg för förmånstagare dvs dagen EFTER att jag mailat handläggaren. Två positiva chocker på lika många dagar - det är jag inte bortskämd med direkt!