Nollgradigt. Snöbyar. Det snöade en hel del igår, så nu har vi vinter. Igen. Ett litet tag. Det är fint och myyyyycket ljusare.

Klockan 8 hasade jag upp ur sängen och iväg till toaletten och då hade grisarna fortfarande inte fått sin frukost. De är vana vid att det är Pär som ger dem det och när de hör att det inte är hans steg, så inser de att det inte är någon idé att höja rösterna. När Pär gick upp en timme senare..... Deras stämmor var fyllda av vi-är-på-väg-att-svälta-ihjäl och VI-har-aldrig-sagt-att-du-får-ta-sovmorgon. De står i klunga vid burdörren och tycker att det går alldeles för långsamt. Tösen är inte gapig av sig (hon har blivit äldre och har en viss värdighet), i stället hugger hon tag i burgallret med tänderna och står och rycker som en fånge med cell-skräck. (Fånge med CELL-skräck - vansinnigt vitsigt, visst?) Värdigheten är relativ. De är ena sköna typer! :-D

Det blir en tredje vilodag den här veckan eftersom jag lyssnade till kroppen och den sa: "Hörrudu - lyssna på den HÄR hostan!".

Japanska filmer. Japanska skräckfilmer. Japanska skräckfilmer som utspelar sig i nutiden. De gillar jag! Inte bara för att jag tycker om att bli skrämd utan det är små detaljer som jag uppskattar. De tar alltid av sig ytterskorna i hallen som vi i Sverige gör och tassar runt i strumpor eller innetofflor. De gjorde så till och med på en begravnings-mottagning i ett privathem.*  Kvinnorna i filmerna är minimalt sminkade och de är så vackra! Inga svordomar (inga översatta i alla fall). Det enda kruxet med japanska filmer är att jag hela tiden måste läsa texten för annars är det kört. Det finns inte ett enda ord som ens påminner om våra!

Jag vill, än en gång, tacka för alla stöttande och kloka kommentarer som jag har fått i de senaste inläggen! Bortsett från stöd och visdom, så är SÅ HIMLA KUL ATT FÅ SÅ MÅNGA KOMMENTARER!!! :-D

* Det har gjorts undersökningar i USA (där man INTE tar av sig skorna inomhus) att man blir betydligt mer avslappnad när man faktiskt tar av sig skorna. Duh! Det skrev ju Povel Ramel om för en herrans massa år sedan.

"Ta av dig skorna, ta av dig skorna, ta av dig skorna ......"

Söndaxfridens!

Jag ska se del tre av japanska "The Ring" senare idag. Förmodligen får jag sitta själv. Fnys - veklingar!

.......men luften gick ur mig och jag tappade lusten för ALLT.

Tack för alla stöttande kommentarer i gårdagens vikt-inlägg! Eftersom jag försöker att vara ärlig och rättvis (så mycket som möjligt), så publicerar jag det svar som jag fick från Pär via ett mail.

 Läser din blogg och svaren du fått.
Om du vill kan du publicera nedanstående som en kommentar.Så här ligger det till:
Jag älskar dig och talar om det flera gånger om dan och älskar dig inte mindre för att du är överviktig (det är faktisk sant, så det så). Däremot är jag orolig för din hälsa och tycker du bör gå ner i vikt pga det. Jag vet att hjärtbesvär och en massa andra saker dels ligger i din familj och dels påverkas mycket av vikten. Att gå ner lite (5-10 %) minskar denna risk ganska mycket. Jag tycker det är onödigt och också lite själviskt av dig att utsätta dig för denna risk i 'onödan' genom att (tex) äta chips och godis för ofta. Jag vill ju fortsätta att leva med dig resten av livet! Jag tror också att ditt självförtroende, självkänsla etc blir bättre om du går ner i vikt och det sin tur påverkar hela vårt förhållande. Den sista meningen är väl då summan av dom andra orsakerna förutom hälsan. Puss från Pär

Det känns bättre nu. Lite.

Ibland känns det som vår familj är tvåspråkig och att det är Pär och jag som pratar helt olika språk. Vissa gånger kan vi omöjligt förklara för varann hur vi menar och hur vi tänker. Tidigare idag, innan jag hade läst hans mail, så försökte jag förklara att jag blev lite sårad av hans svävande svar och tolkade in det värsta. Han gav sitt standardsvar, att "han inte menade det på det viset" och att det är mitt problem om jag blir sårad. Hm. Första gången jag råkade på den sortens försvar var när jag påtalade för min svärmor att jag tagit illa vid mig av en kommentar hon fällde om att hon tyckte Elin var bortskämd (det är flera år sedan). Då tyckte även hon att det var mitt problem. Vad tycker ni? Å ena sidan: ska det vara helt ok att uttrycka sig hur som helst och att det är lyssnaren som har problem om han/hon blir sårad? Å andra sidan: ska man tassa på tå och ständigt tänka på hur man uttrycker sig? En kompromiss i mina ögon är att när man VET att ett ämne är känsligt, så kan man väl koppla in hjärnan en extra gång innan det går vidare ut genom munnen. 

Träning: vädret stuvade om i min planering igen och gjorde att vi var inomhus och städade i stället för att promenera. Pär fick ett infall och sanerade badrummet från golv till tak - bokstavligen - och nu är det så rent och fint därinne. Resten av nedervåningen är oxå fräschare. Jag har styrketränat endast två gånger sedan förra städtillfället, men jag känner ändå skillnad eftersom jag inte har fått lika ont efteråt.

Adjö.

Mysan har gjort illa vänster bakben. Så är det. Inget känns svullet eller av och hon protesterar inte när vi klämmer på benet. Hon har förmodligen halkat till och sträckt något. Vi har antiinflammatorisk medicin hemma sedan tidigare, så hon fick en dos och har flyttat upp på övervåningen med Lillan som sällskapsdam och utan klättermöjligheter (viss inredning togs ut), men med krypin. Just nu mår hon bra och gör inget annat än äter. Medicinen har väl haft effekt på smärtan. Pär ringde veterinären innan vi tog saken i egna händer, men de hade redan stängt. Vi får avvakta under helgen.

När Pär hade läst mitt inlägg igår om den nya stretegin, så sa han: "Jag håller på dig!". Idag frågade jag vad han egentligen menade. Han håller inte med mig när det gäller val av strategi, men han tycker att det är bra att jag inte tillåter mig själv att gå upp i vikt ytterligare. Vid tidigare tillfällen, när han har yttrat sig angående detta, så har han hävdat att det är enbart av hälsoskäl som han inte vill att jag "..blir större än jag redan är". Den här gången medgav han att det är andra orsaker än hälsan, men han ville inte precisera. Eftersom mitt utseendemässiga självförtroende är skört, så tolkar jag denna brist på detaljer på sämsta sätt. Är det på gränsen till att han skäms för att visa sig med mig? Kommer han att lämna mig om jag TROTS ALLT går upp mer i vikt? Kommer han att ställa ultimatum med viktnedgång som krav? Det känns inte lika kul längre.

På hösten 1999, när vi hade flyttat hit, så var det ena rejäla stormar och det var några träd som föll till höger och vänster inne på gården. Vår förening har även sågat ned ett par träd som var "hotfulla".  Det var en naturens gallring för efter det har rötterna hållit. Jösses, vad det blåste igår kväll!!! Det var faktiskt så att jag trodde att det skulle bli en ny gallring! Det började på eftermiddagen när det hade blivit mörkt och tog i mer och mer framåt kvällen. Eftersom det var mörkt, så hördes det mer än det syntes och det gör det nästan kusligare. I morse, när dagsljuset var tillbaka, så gungade träden lite lätt och solen skymtade. Jag tittade ut och det var precis som när jag rusar in i köket för att se vad 17 grisarna håller på med som bullrar så och då tittar på mig med nollställda nyllen. "Vi har inte gjort nå't...." Träden verkade visa upp samma poker-fejs. Nu blåser det mer igen när mörkret har lagt sig. Hm.

Elin lät mig sova i morse och jag hojtade "Hejdå" från sängen när hon gick och sedan sov jag till och från till närmare 10. Jag var fortfarande trött. Vid halv 12 lade jag mig i soffan och läste en stund, men sedan somnade jag IGEN och sov till 13. Efter det kände jag mig piggare, men nu kroknar jag igen. Det var HELT RÄTT att inte åka till SATS för då hade jag mått tjyvens, det VET jag. Jag lyssnar på kroppen. *öronen fladdrar*

Jag har gjort det iiiiiiiigen: jag har köpt en bok som jag redan har läst på engelska. SUCK! "Bokcirkelns bekännelser" av Elizabeth Noble. Igår kväll bestämde jag mig för att inte fortsätta "Mitt livs roll" för den är inte bra. Jag högg tag i en tjockis från min hög med olästa böcker och det var just "Bokcirkelns..." och jag behövde bara läsa en halv sida för att inse att den här hade jag redan läst....... Ska jag bli tvungen att göra ett kartotek av mina många hundra böcker och släpa på det varje gång jag köper en ny bok?

Nååjaaa. Jag högg tag i en annan bok (högen är skrämmande liten nu, så jag måste snart skaffa fler *stort leende*) som heter "Den hungriga prinsessan" av Christina Herrström och den är överraskande bra! Jag hoppas att den håller hela vägen.

Idag kom äntligen det läkarutlåtande som jag ska bifoga ansökningen om förlängd sjukersättning. Överläkaren och husläkaren kom överens med mig om att verkligen tänka till medan de skrev det för att inte lämna utrymme för misstolkningar från FK:s sida. Det har de lyckats med! Jag har bara läst igenom det en gång än, men enligt utlåtandet är jag skör och illa däran och tål inte mycket oro utan att en depression löses ut. Läkarspråket gör ju sitt till och om jag funderar på texten ett tag, så inser jag ju att de har tolkat det rätt; hur det har gått upp och ned de senaste åren och att jag, under vissa perioder, inte har fungerat alls pga stress och oro.

"Ringen"-filmerna kom idag, men bara del ett och tre. Del två är restnoterad. Grrrrrrr.... >:-(     Jag såg del ett och den var bra. Inte lika många kusliga effekter som i "Grudge" och mer en sammanhängande spelfilm, men slutet..... *ryser av skräckblandad förtjusning*

Det verkar vara en "Restnoterad period" just nu. Hos Discshop har jag då ovannämnda "Ring" restnoterad samt en säsong av "Seinfeld" och det är flera veckor nu. Vi beställde varsin CD från CDON och de kom igår, men inte min. Mäh! Jag bad Pär kontakta CDON för att avbeställa den, men nu visar det sig att de redan har skickat den och jag vet inte längre om jag vill ha den. Skrutt samma - det finns viktigare saker att oroa sig för. Mysan till exempel som inte är sitt vanliga ätande och vattendrickande jag utan mest sitter och kurar. Hon verkar inte vara direkt sjuk utan trött. Vansinnigt trött (som jag). Kan marsvin ha formsvackor utan att vara sjuka?

Tugga och svälj - det är hälg!