Jag ber om ursäkt i förväg för nu tänker jag använda många fula ord.

Jag är så in i helvete förbannat as-leds på dessa äta-eller-inte-äta-diskussioner som Pär och jag hamnar i !!!!

Jag vill inte gå i terapi för att vi ska lära oss att kommunicera. Jag har terpi-snackat tillräckligt för flera livstider!

Min övervikt ÄR ett känsligt ämne och det erkänner jag!

Självklart är jag medveten om att jag kan leva annorlunda och gå ned i vikt för det har jag ju gjort, men det var för mycket psykisk press!

Jag säger att jag mår bättre i och med att jag känner mig lugnare sedan jag inledde Min Nya Strategi. Pär säger att han inte märker något av det.

VAD ÄR DET HAN RÄKNAR MED SKA MÄRKAS NÄR JAG INTE HAR SOM MÅLSÄTTNING ATT GÅ NED I VIKT???????

Han fasar över att jag inte kan promenera som vanligt pga foten och att jag äter kakor varje kväll samtidigt som han föreslår att jag ska hoppa över SATS så att vi kan göra något tillsammans på min födelsedag.

DUBBLA BUDSKAP!

Han säger att han själv har ätit mycket godis och semlor den senaste tiden och eftersom HAN tycker att det är dax för åtstramning, så gäller det HELA familjen eftersom han inte fixar att genomföra det själv. HYCKLERI!

"Det är ju tydligt att det är ett djävligt känsligt ämne eftersom vi aldrig kan prata om det här utan att du blir förbannad." Det här säger han varje gång.

DET ÄR KÄNSLIGT! Då kanske han kan fundera ut ett annat sätt att ta upp detta utan att hela tiden bräka om att det är min hälsa han tänker på för DET KÄNNS INTE SOM OMTANKE LÄNGRE!! Det känns enbart som pikar och hackande och KOM INTE MED ARGUMENTET ATT DET ÄR MITT PROBLEM HUR JAG UPPFATTAR DET OCH ATT JAG ÄR ÖVERKÄNSLIG! TÄNK PÅ HUR DU UTTRYCKER DIG I STÄLLET! 

Jag önskar att det fanns ett större typsnitt så det verkligen framgår HUR SATANS LEDS JAG ÄR!!!

Hjärnan kortsluter så att jag börjar tänka i banor som att jag ska börja arbeta igen, tjäna egna pengar och flytta härifrån. JAG SKITER I OM JAG ORKAR ELLER INTE.

Den här gången skiter jag fullständigt i att vara rättvis och att hans åsikt och hans sida av saken ska få ta plats för så blir det inte den här gången. JAG HAR TRÖTTNAT PÅ DET HÄR.

JAG VILL INTE HA DET SÅ HÄR.

JAG VILL INTE TASSA PÅ TÅ OCH STÄNGA DÖRRAR OCH FÖRSÄKRA MIG OM ATT HAN SOVER BARA FÖR ATT JAG SKA SLIPPA NÅGON KOMMENTAR OM ATT JAG ÄTER KAKOR IGEN.

JAG ÄR VUXEN.

JAG BIDRAR OXÅ MED PENGAR TILL HUSHÅLLET.

JAG ÄR INTE OTILLRÄKNELIG PÅ NÅGOT SÄTT.

JAG ÄR FAN I MIG INTE MER SJÄLVISK ÄN VAD HAN ÄR.

Nu vet jag inte vad jag ska skriva mer utan att jag upprepar samma skit. Jag är både arg och ledsen. Jag trodde att det skulle bli färre spydigheter, men - än en gång - drogs mattan undan och jag sitter på rumpan med förvåning och besvikelse i blicken och med en ångestklump i magen.

Det är nu som lilla Ewa gör entré. Lilla barnsliga Ewa som vill hämnas och ge igen när hon utsätts för oförätter och eftersom jag inte tycker att jag får någonting för att jag hela tiden försöker vara rättvis och vill visa båda versionerna av alla problem, så tänker jag ge igen. På något sätt.

"Den bästa hämnden är att leva väl." sägs det.

Jag är så arg, besviken och trött att tårarna rinner.

HELVETESFÖRBANNADEDJÄVLASKIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIT!!!
!!!!!!!! 

JAG ÄR SÅ SATANS L  E  D  S !!

Antalet besökare är återigen normalt.

Det är inte lika kul....

Träning: 30 minuters promenad som egentligen var en omväg till Konsum och sedan hem igen. Jag har inte tränat något sedan i fredags, när jag stukade foten och jag började känna mig som en soffpotatis, så idag SKULLE jag ut. Det gjorde ont i foten och det överraskade mig. Nu har jag lindat den igen och vilat, så smärtan är borta. Det får bli "lite är bättre än ingenting" ett tag framöver.

När jag kom hem och hade ångan uppe, så städade jag marsvins-burarna direkt för jag känner mig själv tillräckligt väl för att veta att om jag hade satt mig, så hade jag blivit kvar där. Efter det tog jag en välbehövlig dusch och SEDAN satte jag mig ned.

Nu har jag sett film nummer två ur gårdagens leverans: "Carolina" med Julia Stiles och Shirley MacLaine.  Jaha. Varför är vissa filmer bra och andra inte? Varför känns vissa karaktärer så äkta medan andra bara är tomma? Om inte Shirley MacLaine hade haft en av huvudrollerna, så hade den här filmen sågats av mig. "Romantisk komedi" och den var romantisk utan att vara sliskig, men komisk.....nja. Filmen lossnade aldrig och kändes platt. Jag har sett Julia Stiles i ett par filmer och aldrig fått något "grepp" om henne. Är det då en skådespelare saknar sk. scennärvaro?  Tur i oturen var att den inte kostade mer än 59 kr.

Den bok som saknades i beställningen kom redan idag - snabb service! Nu ska vi bara returnera Max och hans blöja.

SOL SOL SOL SOL SOL!!!!

När jag var ute var det inte ett moln i sikte och jag hade till och med solglasögonen.

Fridens.