Denna omröstning finns endast till och med torsdag. Rösta på! Kan ju avslöja att jag själv röstade på alternativ 5.

Kan det vara så att besöksstatistiken visar det antal man BÖR UPPNÅ innan februari är slut? Gör man inte det, så raderas bloggen. Poff!

Inte nog med att räkneverket har fått glädjefnatt, nu har det hakat upp sig oxå. Inte en ny besökare på tre dagar. Hm.

Den här bilden dök upp när jag Googlade på "besökare".

Sent igår kväll frågade Elin mig om hon kunde få åka själv till Stockholm idag, söndag. Hon mådde betydligt bättre och var rätt trött på att vara instängd. Jag är bekant med känslan och svarade att det gick bra. Dessutom har jag varit hemma med henne så mycket nu att jag snart klättrar på väggarna. Jag frågade inte Pär eftersom han redan sov.

I morse gick Elin upp tidigt, städade hos grisarna, duschade och tvättade håret. När hon sa till Pär att hon skulle åka in till sta’n, så sa han blankt nej. Han sa till mig att han inte kunde förstå att jag hade gått med på det; hon ska ju vara hemma och vila och bli FRISK. ”Förlåt, så mycket.” svarade jag utan att egentligen mena det.

Frukost. Elin behöver vitamintillskott och skulle börja med ett piller om dagen idag. Hon har alltid haft svårt att svälja tabletter och föredrar brus-varianten. Det gick inte bättre den här gången även sedan tabletten delades i två. Jag tycker nog att det är lite konstigt att hon tycker att det är så himla svårt, men jag försökte ge henne tips för att underlätta. När hon inte fick ned ena halvan av tablett två, så tappade Pär tålamodet, höjde rösten och sa att ”det är väl bara att svälja!!”. Det blev droppen för Elin, som stängde in sig i sitt rum. Sssssuck. Lysande. Vi kunde höra hur hon donade där inne (hennes rum ligger vägg i vägg med köket) och torkade håret och efter ett tag insåg jag att hon hade bestämt sig för att åka i alla fall. Jajamänsan! Pär var inte med på noterna, men den här gången valde jag att förbli passiv. Jag sa till Elin att hon SKA sms:a mig när hon är framme och när hon ska åka hem. Jag kollade så att hon hade telefonnumret till farmor och farfar utifall att hon får fullständigt hjärnsläpp och inte vet var hon är. I skrivandets stund har jag fått sms om att ”JAG SKA ÅKA TÅG SJÄLV!!”  och att hon har kommit fram.

Nu är klockan 13 och jag skriver det här i Word för kopiering i väntan på att Internet ska återuppstå.

Foten och sidan av benet känns fortfarande stela och jag väljer att vila även idag.

Vi har matat Tösen med ”Critical Care” några gånger och hon har piggat på sig. Hon verkar tycka att det är gott! Ingen annan gris har tyckt det hittills. Hennes avföring är normal igen. Vi kan nog inte andas ut riktigt än. Min hjärtegris….

Nu ska jag försöka muntra upp mig med DDD och någon form av lunch.

Fridens.

Det här blir en skit-dag. Argumentet att dagen blir vad man gör den till gäller inte idag. :-(