Direktlänk till inlägg 4 december 2007

Déja-vu av Den Otäcka Dietisten

Av Ewa - 4 december 2007 16:29

Träning: promenad på 75 minuter med någon form av raskare tempo i 10 minuter. Det var tungt - negativt tungt - från början till slut. Endorfinerna hade en semesterdag, så de fick jag klara mig utan och jag kände mig lite övergiven faktiskt. Att ett par ben kan kännas så TUNGA! Sista biten hem gick inte i många knop kan jag tala om. Tröttheten och tungheten sitter kvar i kroppen och har fått sällskap av en huvudvärk.


De senaste 20 minuterna har jag suttit med en klump av obehag i magen och det känns som det gjorde efter mitt möte med dietisten i våras. Jag känner mig ångvältad, besviken och snurrig i huvudet. Det är viktigt att inte förlora hoppet, sägs det och det var väl just viljan att hoppas som gjorde att jag kontaktade Vinnande Form och hoppet förstärktes av den allra första kontakten med pt:n. Nu sitter jag här alldeles yr efter att hoppet har grusats. Jag har fått kost- och träningsförslag (tyst för mig själv betonar jag FÖRSLAG om och om igen). Ett riktigt detaljerat förslag på vad jag kan äta under en dag och det innebär sju måltider inklusive lagad lunch och mellanmål. SJU MÅLTIDER!!! Jag kommer inte att hinna med någonting annat!! Förslaget för mina två styrketräningspass tänker jag faktiskt prova; tyngre den ena dagen och lättare den andra. Jag får nog finna mig i att köra 10 minuters uppvärmning oxå (att gå 10 minuter från Centralen med packad ryggsäck har varit min uppvärmning hittills) och då ska flåset igång. Den här pt:n verkar inte ha mycket till övers för promenader mer än att "det är bättre än ingenting". Tydligen får inte hjärtat jobba tillräckligt och därmed blir inte förbränningen mycket att hurra för heller. Förslag, förslag, förslag,förslag - endast förslag - kom ihåg det! Jag VET vad jag orkar och jag VET att om träningen inte är lustfylld, så blir det genast tvång över det hela och då skiter det sig. Jag försökte att förmedla mina begränsningar och pt:n påstod att det går att utforma individuella program eftersom alla människor är olika. Är mina förväntningar för höga? Är det så att jag både vill äta kakan och ha den kvar och att jag egentligeninte vill offra någonting eller anstränga mig mer än jag redan gör? Jag känner en enorm hopplöshet och vill bara dra täcket över huvudet och stor-tjuta!  Det kommer att ta ett tag att ta in all ny information och kanske känns det bättre om några dagar, men jag tror inte det. Jag har lärt mig att lita på min mag-känsla och nu är det en klump där som bara ylar att allt detta är FEEEEEEL för mig! Varför lyssnade jag inte på mag-känslan när jag tvekade inför att bli medlem hos VF! 498 kr i sjön (som det känns nu i alla fall), men jag tröstar mig med att pt:n finns ända nere i Helsingborg och att det är mail-kontakt som gäller. Från och med nu ska jag köra Mitt Alldeles Egna Race och inte ens Pär kommer att få säga någontin över huvud taget om det.


Elin har varit hemma idag. Fruktansvärt trött, lite illamående och kallsvettningar. Eftersom hon har mått så här flera gånger under hela höstterminen, så har jag skrivit till min läkare för att boka in henne. Hon var faktiskt där förra onsdagen för att hon ofta har ont i halsen, men läkaren hittade ingenting. Vi skulle höra av oss på en gång om hon blev dålig igen, så skulle Elin få komma tillbaka och lämna prover.


Igår läste jag ut "Ett alldeles särskilt förhållande" och den var verkligen en "sidvändare" som en av recensionerna kallade den. Nu har jag börjat med "Ut ur mörkret" av Linda Caine tillsammans med sin psykiater Robin Royston. Det är en sann berättelse av det slag som verkligen fascinerar mig: hur mycket en människa kan välja att glömma för att över huvud taget överleva, men att det, förr eller senare, gör sig påmint.


Något som jag inte lyckas glömma, hur mycket jag än vill är att jag ska till tandläkaren och laga hål i morgon. Eftersom det är endast lagning, så kommer hon väl inte att skälla på igen, eller?


Summa summarum: dålig dag.


Adjö.






 
 
Frump nickar förstående

Frump nickar förstående

4 december 2007 17:59

Japp... konstig dag idag... har också varit liteless. Piggade upp mig med lite klädköp efter jobbet istället :)

I morgon tar vi nya tag, eller...

Tröstkramen!

http://Frump.bloggagratis.se

 
Hannah

Hannah

4 december 2007 18:31

Skickar en stoooor värmande kram till dig genom cybern och hoppas det känns lite lättare. Har precis fått besked från F-kassan att jag blir hemma ytterligare 1år för att rehab min dåliga rygg.....inte alltid kul att gå här hemma heller men då är det tur att man har blogg-vänner att luta sig lite mot.....
Sköt om dig så gott du kan och kom i håg att jag finns här om du behöver nån att prata med....
kraaaam

http://hannah-hjortsberg.bloggagratis.se

 
Jennifer

Jennifer

4 december 2007 23:23

Har också haft en skitdag och det enda jag vill är att ligga under täcket och TRYCKA i mig en massa mat.... :S

Faaan vad det är synd om oss....
KRAM på dig

http://www.kizbaz.bloggagratis.se

 
Anna

Anna

5 december 2007 22:22

Att kämpa är urjobbigt!
Jag känner så väl igen mig men du vet presis som jag att det finns inga genvägar. Ska man gå ner i vikt måste uttaget vara större än intaget och sen är det bara att välja metod...
Jag kämnpar själv mot det jag kallar sockedjävulen just nu och det är en ständig kamp. Speciellt som jag hanterar stress med mat och mitt liv är ett enda stressande just nu men jag vill inte bli större och orörlig och då fins det inga alternativ.
Hittade precis din blogg men kommer nog att återvända för att följa en "systers kamp"!
Lycka till med tandläkaren imorgon!
Anna!

http://enannassida.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Ewa - 25 december 2014 22:37

Nu flyttar jag härifrån efter drygt 7 års bloggande. Naturligtvis ska jag fortsätta att blogga, men på en helt egen domän för att verkligen säkerställa äganderätten till mina texter. Jag flyttar hit: http://www.ewasundback.se/. Jag hoppas att ni följ...

Av Ewa - 24 december 2014 20:24

"Spiderman" med Toby McGuire och Kirsten Dunst. Det är inte bara tecknade filmer som fungerar när jag vill fly verkligheten. Superhjältar kan rädda mig för 2 timmar i taget. "Spiderman" är 12 år och det är länge sedan jag såg den, men just ikväll var...

Av Ewa - 24 december 2014 15:53

Elin störde mig. Pär irriterade mig. Båda gick mig på nerverna på ett sätt som definitivt hade att göra med ångest och sällskapssjuka. När det var 1 timme och 20 minuter kvar innan vi skulle åka till svärisarna för att fira julafton satte jag mig i s...

Av Ewa - 23 december 2014 16:14


...tycker om den träningsvärk som jag har idag och när inte ens jag gör det,ja, då är den löjligt grym. Jag har faktiskt tagit värktabletter för att över huvud taget kunna röra mig smärtfritt. I förmiddags var träningsvärken inte alltför hemsk och ja...

Av Ewa - 22 december 2014 22:09

Föddes och växte upp i Kiruna. Flyttade därifrån när jag var 22 år. Nästan flydde. De sista åren jag bodde där mådde jag oerhört dåligt och det är den känslan som blev mitt bestående minne av stan. Av en slump hittade jag en Kirunagrupp på FB med mån...

Presentation


Allvar, svammel och underfundiga fundringar.
5 besvarade frågor

Senaste inläggen

Tidigare år

Kategorier

Arkiv

1 av 3

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
31
<<< December 2007 >>>

Länkar

Anti-spam

Besöksstatistik

Sök i bloggen

RSS

Jag är isbjörns-fadder

Jag är panda-fadder

Jag är tiger-fadder


Skapa flashcards