En av de böcker jag köpte heter "Tigers lilla träningsbok" och här är några ytterst tänkvärda citat:

Fokusera på det väsentliga:

När du vaknar på morgonen, Puh, sa Nasse slutligen, vad är det första du säger till dig själv?

Undrar vad vi får till frukost? sa Puh 

Inse dina begränsningar:

Nej, nu måste vi gå hem, sa Kängu. Adjö, Puh.

Och med tre jätteskutt var hon borta.

Puh stod och såg efter henne när hon gav sig iväg.

Jag önskar att jag kunde hoppa så där, tänkte Puh.

Men somliga kan och somliga kan inte - så är det.

Håll en jämn blodsockernivå:

Tur att jag tog den här med mig, tänkte han.

Mången Björn, som går ut och går en sån här varm dag, tänker inte på att ta en munsbit med sig.

Och så började han att äta. 

Variera din träning:

Aldrig hade Puttefnask Nasse sprungit så fort som han gjorde då och han slutade inte att springa förrän han nästan var hemma.

Men när han hade trettio meter kvar, stannade han och rullade hem resten av vägen.

Positiv kroppsuppfattning:

Tänk om jag fastnar i hans dörr igen när jag ska gå, som jag gjorde en gång förut när hans dörr inte var stor nog? För jag vet att jag inte håller på att bli tjockare, men hans dörr kanske håller på att bli smalare.

Även om det är flera år sedan jag var ute i arbetslivet, så uppskattar jag den speciella fredags-känslan; om inte annat, så är Pär och Elin ofta på ett strålande humör.

Jag kom hem från SATS för en stund sedan och sitter och pustar lite. Om en stund ska jag göra en kanna te och någonting att äta. Träningen gick väldigt bra och jag känner redan nu att träningsvärken inte kommer att bli lika tuff. Jag körde samma program som i måndags dvs halv-fart, men nästa gång ska jag öka på så att jag kör fullt program. Det var lite mer folk idag och några "stammisar". Efteråt gick jag till Body Shop och köpte två cerat gjorda på hampa och till apoteket och köpte ansiktskräm och värktabletter.

I brevlådan låg ett brev till mig som kom från Kiruna Kyrkliga Samfällighet. Det innehöll en ursäkt från fastighetschefen angående gravsättningen av pappas urna. Förklaringen är införandet av nya rutiner och personal och det är, som han skriver i brevet, en förklaring om än ingen ursäkt. Det som inte kan förklaras är VARFÖR gravsättningen blev framflyttad och av vem? Nu är pappas urna i alla fall på plats bredvid mammas. En viss ordning är återställd.

På tal om begravningar, så står det en hel del om att det är tio år sedan prinsessan Diana dog. Faktum är att hon dog endast ett par dagar efter att min mamma dog och att deras begravningar var på samma dag. Min enda kommentar till prinsessan Dianas död är att den var tragisk och om det nu VAR journalisterna som jagade dem, så borde skandalpressen att tagit åt sig mer än vad den har gjort. Min reaktion till dagens artiklar är ologisk för jag vill bara ställa mig och ropa: "Hallå - min mamma dog samtidigt och inte blir det något ståhej om det!!". Jag kan inte fatta att det har gått TIO ÅR... :(

Över till något helt annat: nu har jag läst ut "Låt den rätte komma in" och den var BRA hela vägen, men jag tycker att det var för mycket snaskiga detaljer (på det viset påminner det mycket som Stephen King).

Pär ska hämta de nya böckerna på väg hem från arbetet. Tack vare ett kollinummer och Postens paket-sök, så kan jag se att paketet redan finns hos vårt postombud.

Adjö.