Efter frukosten åkte vi till återvinningsstationen och gjorde oss av med en massa skräp, en hel del från igår när Pär röjde runt på övervåningen. Sedan åkte vi till IKEA. Det finns två affärer som jag absolut avskyr att handla i; den ena är Clas Ohlson (även kallad för Gubb-dagiset) och den andra är just IKEA. Vi kom dit 40 minuter efter att de hade öppnat och den övre parkeringen var full! Jag hade faktiskt trott att det fina vädret skulle göra att folk INTE åkte till IKEA.... Den här gången behövde vi bara leta upp det vi skulle köpa och sedan betala. En "dator-kudde" som gör det lite bekvämare att har den bärbara i knät. En liten sektion Ivar för att bygga ut hyllorna på övervåningen.

Apropå att det är bättre väder nu när midsommaren är över - jag har en teori: varje år blir vädergudarna utbrända av den psykiska stress som strömmar mot dem från alla de människor som absolut måste ha perfekt väder till just midsommar. Vädergudarna pallar inte vilket leder till att de drar täckena över huvudena och ger oss det väder som kräver minst av dem. Så är det, förstår ni!

För några år sedan gick jag några skrivar-kurser som Ordfront anordnade. En av kurserna handlade om att skriva om sitt liv och det var Inga-Lill Valfridsson som höll i den. Kursen fick en uppföljning över en helg ute på Kungshatt. Det var roligt och otroligt givande! Sedan dess har jag funderat mycket på att skriva om mitt liv, men jag vet inte riktigt hur jag ska börja. Nu har jag beställt boken som Inga-Lill skrev och som fungerar som en handbok. I ett nyhetsbrev, som jag fick igår fanns det möjlighet att anmäla sig till helg-kurser där man får lära sig hur man kan gå till väga och den anmälde jag mig till på direkten! Den är i mitten av september och till dess hinner jag få en uppfattning om hur boken är upplagd för den kommer att vara kursmaterial.

I nyhetsbrevet fick jag oxå veta att Inga-Lill avled i januari av lungcancer.

I skrivandes stund sitter Elin på bussen från Öland och hon har sällskap av kusinernas pappa, Lasse. Tidtabellen säger att de ska vara framme vid Centralen klockan 22.30 och Pär och jag ska åka in och möta henne. Det känns som att hon har varit borta längre än knappa två veckor samtidigt som det känns som att hon nyss åkte.

Slut för idag.