Jag tappade sugen efter vägningen igår; trots promenader à la marathon och trots att jag inte fuskade med maten, så visade vågen på +1 hg. Visserligen är ökningen så pass liten att den egentligen är försumbar, men jag klarar inte ens så pass små smällar. Det känns inte som om det är någon idé att fortsätta - jag kommer aldrig mer att bli smal.

Jag har suttit inomhus både igår och idag. Ångesten avtar lite i taget nu när jag är igång med medicineringen igen. Jag tar 10 droppar på kvällen och ska börja trappa ned dem oxå. Det finns EN fördel med att ha mått så här dåligt och det är att jag nu med säkerhet kan säga att jag INTE äter anti-depressiv medicin i onödan. Det är inte utan att jag har undrat emellanåt....

Natti, natti.